fredag 29 maj 2009

Ode till Ebba

Min lilla prinsessa har fyllt två år i vecka. Hur hände det? Vart har den tiden tagit vägen?

Denna lilla varelse som tog oss med storm från dag 1 (eftersom vi var övertygade om att hon var en han...). Hon som från första stund tittade intensivt in i våra ögon med sina stora blå och självklart begärde sin plats i vår familj.

Hon pratar oavbrutet, och nu förtiden förstår man nästan allt. Hon har en vilja av stål och är väldigt intensiv i allt hon gör. Inget annat barn jag mött kan bli varken SÅ glad eller SÅ arg. Hon vet hur hon vill ha saker, och hon vet hur hon ska göra för att få det så. Hon skrattar högt åt saker hon tycker är roligt. Hon är så omtänksam mot barn, djur och natur och älskar sin storebror mer än allting.

Ebba- Vi diggar dig skarpt! (eller som pappa brukar säga- Du är störtskön!)





2 kommentarer:

  1. Vår äldste son tar studenten om ca 2 veckor och jag fattar inte var åren tagit vägen.
    I höst kanske vi bara har 1 barn hemma då han(studenten alltså) ska göra lumpen och vår andre son förhoppningsvis ska flytta till Västerås för att gå Flygförargymnasium där.
    Då blir det bara vår lilla (12½år) flicka hemma.
    Märklig känsla, samtidigt är jag glad o nöjd, det har blivit folk av mina barn, de kommer klara sig bra i livet och jag kan släppa taget (en smula i a f).
    Hoppas du haft en bra helg, det har jag.
    Kram Helene

    SvaraRadera
  2. Ebba är precis lika underbar som hennes storebror är!!!

    Tror hennes humör kommer från en gammal moster som tycker sig känna igen sig i din beskrivning ...

    SvaraRadera