tisdag 5 maj 2009

Måste ha...

Jag har länge lyckats leva utan en almanacka. På jobbet har jag naturligtvis Outlook (annars vore jag helt lost) och hemma har vi en väggkalender där allt privat förs in, men kopplingen däremellan har jag hittills lyckats lösa genom att använda huvudet (eller genom att maila mig själv...) Men de senaste veckorna har det varit uppenbart att det inte fungerar längre. Jag vet inte när jag ska lämna, jag vet inte när jag ska hämta, och jag vet inte när mannen tänkt komma hem sent från jobbet... Jag behöver en bära-med-mig almanacka. En tjej på ett föräldramöte jag lyckades komma ihåg att gå på hade en så här:

Ruggigt snygg, tycker jag (finns på www.personligalmanacka.se). En sån får jag nog ta och inhandla.

På kvällens föräldramöte har jag för övrigt fått lära mig att man inte ska klaga över att det är 31 barn i en förskoleklass. Man ska istället vara tacksam över att man överhuvudtaget erbjuds en plats! Hoppas den här lågkonjukturen går över snart, så man kan börja ställa lite krav igen!

6 kommentarer:

  1. 31 barn det låter jobbigt.
    Tänk om vi vuxna skulle tillbringa hela dagarna med 31 st jämnåriga. Jag skulle nog bli knäpp.
    Också i den åldern 6-7år, när alla vill vara stora/störst, vilken kamp. Omsorgen om barn o gamla är inte nåt man värderar högt i samhället.
    Jag är glad att jag arbetar i en verksamhet där vi satt gränser på hur många som kan fungera tillsammans. I min grupp 1½ - 3 år är det 4 barn och i de stora grupperna 11 st i åldern 3 - 7 år.
    Det kallas ju omsorg inte förvaring eller!?

    Jag tycker gott du kan klaga om du känner för det, ofta bara tackar man o tar emot, typiskt svenskt!
    Kram Helene

    SvaraRadera
  2. Hihi, det var ju en kreativ lösning, att maila sig själv... Snygg almanacka!!

    Är det så det låter på förskolan nu? Tackam?
    Nog för att jag gillar förvaring. Men då pratar vi prylar, inte barn!
    Kram

    SvaraRadera
  3. det där är ärftligt vet du - att inte kunna ha ytusen saker i minnet :P
    Själv kör jag med mobilen, den piper hela tiden och talar om allt jag ska göra...+ outlock. +kalender.+minneslappar på kylen.

    Och ändå glömmer jag ibland...suck

    SvaraRadera
  4. Åh en sån ska jag också beställa!

    Jo, det var snabbt men vi var ju klara med offerter mm och det var andra gången som bygglovet maldes igenom. Ni ska se när byggare börja gå igenom ert hus och säga: oM man flyttar det fönstret/dörren 60 cm dit/hit och gör si så blir det bättre, ni kan spara 100 000 kr. Då får man myror i huvudet. Men nu ska vi inte ändra något mer.
    /Vimsingen
    /Vimsingen

    SvaraRadera
  5. Jag håller med du!!!! Men man kan visst få klaga!!! Så många som skulle vilja men aldrig vågar...Stå på dig!! Kul idé med almenacka, ska kolla det själv. Kram Anna

    SvaraRadera
  6. Hej igen!
    Ja, jag jobbar på en waldorflekskola.
    Kan inte tänka mig något annat. Har haft praktikanter som tyckt att vi haft ett lyxigt jobb, kan bara hålla med.
    Tycker det är viktigt att vi pedagoger kommer nära barnen och föräldrarna och det förstår jag inte hur man kan om man ska ha så många barn att ha ansvar för som i ex. kommunala verksamheter, avundas inte de som jobbar där.
    Jag vet att de gör så gott de kan, det är systemet det är fel på inte pedagogerna, de har ofta samma tankar som oss waldorfpedagoger.

    Som sagt om fler protesterar mot hur det är måste de ändra på systemet. Det är ju bevisat att det går. Vi får inte mer pengar att röra oss med än de kommunala förskolorna, det handlar om vad man lägger pengarna på.

    Kram Helene

    SvaraRadera